Gårkvällen ändrades helt oförhappandes från en romantisk middag för två (skaldjurssoppa o folla med Åsa) till en rejäl spelkväll fram till halv fem på morgonen! Tack Björs, Svante och Cheesemountain för att ni pallrade er hem till min lya och förgyllde vår kväll med er manliga fägring!

Och Mario Cart var FFS något av det roligaste jag spelat på länge, men ibland stod frustrationen högt i tak... Jävla rattjävel, manuell sladdning och jävla bananskal, det var ICKE min kopp te... Men jag får nog iaf ge mig själv en klapp på axeln för min ratio hög placering/spelade timmar, som inte var helt tokig. Kan ju inte mäta mig med boysen som verkar ha levt och andats detta spel i de flesta timmar som det har funnits tillgängligt ;).



Idag var det gemensamt kalas för Phoebe och Zoë, med härlig rosa tårta och proffsig latte. Och så hittade ju jag o Åsa den optimala presenten för en liten tös i den fekala åldern... boken "Det var det fräckaste!" , som handlar om en mullvad som en vacker dag, då han sticker upp huvudet ur sin håla, har den ultimata oturen att bli bajsad på huvudet!

Resten av boken spenderar han (fortfarande med det stinkande beviset på huvudet) med att försöka hitta förövaren, och boken blir en informativ saga med deckartema och den fridgivande, slutgiltiga hämden. Fan vad jag garvade åt den, och Phoebe med :D! Ett måste för små (och stora) barn mitt uppe i kiss- och bajs åldern!