OK, om några timmar kommer jag att känna att jag har överreagerat över hela saken och att jag betett mig fånigt, men va fan.....

Fick ett mail från en lärare idag, vars uppgift jag inte fått godkänt på under förra kursen. Det gällde publicering, så för att klara av uppgiften så skulle man lägga ut en artiken på en speciell sida på nätet. Mina inloggningsuppgifter har ALDRIG fungerat, så tillslut fick jag låna en kurskamrats inloggning för att få upp den där jävla artikeln. Jag har inte kunnat få någon kontakt med läraren via skolplattformen, och har inte försökt ringa till honom. Min jävla telefonfobi verkar ha kommit upp och bitit mig rejält i röven, för idag fick jag ett mail, som svar på ett av mina mail där jag förklarat att jag inte förstod vad jag skulle göra mer med uppgiften.

Mitt sista mail löd:

Hej *******

Jag har tittat över instruktionerna till uppgiften ännu en gång, och vad jag kan se så är det bara kommentarer till de andras artiklar som saknas för att jag ska ha genomfört uppgiften på ett korrekt sätt. Stämmer detta överrens med din åsikt om vad som behövs kompletteras?

Idag fick jag till svar:

Hej!

Först vill jag säga att ca 300 studenter klarat den här uppgiften tidigare. Ingen har misslyckats. Flera har tagit hjälp och det är givetvis helt OK unger kurstid.

Det riktigt allvarliga med ditt sätt att agera är att du inte läser uppgiften, hittar på en egen lösning som du säkert själv förstår är ohållbar och sedan i efterhand begär du att jag skall godkänna den. Hade jag tyckt att den här lösningen varit OK så hade jag givetvis skrivit det i uppgiften. Jag skriver på flera ställen att alla skall göra det här på en egen inloggning.

I uppgiften finns mitt telefonnummer med på flera ställen med uppmaning att höra av sig om det skulle bli tekniska problem. Jag har telefonen kopplad till min mobil och jag lovar att jag inte missat mer än 10 samtal det senaste året. Det har heller inte funnits något meddelande på min telefonsvarare. Inget brev till min e-post där du anger att du vill ha hjälp - bara brev där du påstår att du gjort uppgiften.

Dessutom finns en checklista för att hjälpa dig med artikeln. Inte heller den har du följt.

Jag ser det så här: Hjälper jag dig genom att bara godkänna den här uppgiften? Blir du en bättre lärare då? Mitt svar blir nog nej...  Kommer du att kunna ta hjälp av andra när du behöver det? Kan du ringa till den där sura föräldern när din elev behöver det? Kommer du att ta kontakt med sociala myndigheter, med BUP ... om du inte ens kan ringa mig och frågna mig om så enkla tekniska saker som detta? Jag känner inte dig mer än genom de få tillfällen jag mött dig och genom den sparsama brevkontakt vi haft. Kanske misstar mig och du behöver inte hålla med - men jag hoppas du förstår min princip.

Till uppgiften:

Gör följande:
(jag bedömer att det här tar några timmar högst)
Skaffa ett konto på******. Använd student-e-postkontot så kommer det att fungera bra. (Ring********** och be dem koppla dig till studentsupporten om du har problem med student-e-postkontot)
Ladda upp texten och bilderna. Lägg in bilderna. Kontrollera att du följer instruktionerna och exempelvis tipsen i checklistan att inte lägga mellanrubrik före en bild etc.

Språkligt:
Jag tycker du skriver bra men du bör se upp med vissa saker.
Fundera också över rubriken - funkit har säkert inget med hepatit eller magnetit att göra - kanske skall det stå funkigt?
Även om det är ett citat så bör du undvika att börja flera meningar i rad med Jag.
Titta på på orden ... då och då ... (två ggr i samma mening) och ... mer och mer ...  De är så pass speciella att man kanske bara skall använda dem när inget annat står till buds. Jag använder det ibland när jag vill variera mig men använder hellre ord som ... ibland, allt vanligare... Jag tycker att det kan vara helt ok i citat dock, eftersom de tillhör talspråket.

Förutom den lite knepiga formuleringen i första meningen kommer du här med för mig helt nya uppgifter. Om du inte bara tror det här (första och andra meningen i ingressen) så måste du nog ange en referens. Jag tycker det här verkar mycket spännande och undrar givetvis varför det blivit så här. Skulle själv vilja läsa mer om det här.

Bilderna är OK - men tänk på att böja på knäna när du tar bilder av barn.

Lycka till med arbetet och som sagt - om du stöter på några tekniska problem så hör du av dig på telefon eller e-post

Medsänder manualen.

mvh ******

Jag fick vad jag bad om, men även mer därtill.... Jag blev faktiskt lite sårad över flera saker han skrev! Så jag svarade tillbaka:

Tack för ett utstuderat svar om vad jag ska ändra på och vad som ska förbättras! Det var detta jag sökte, då jag inte själv förstod vad jag missat genom att läsa instruktionen. Nu när det står svart på vitt och konkret, är jag säker på att jag kommer göra en godkänd uppgift, vilket har varit mitt mål ända från början.  

Men tonen i det resterande mailet förbryllade och sårade mig, faktiskt. Det känns som om jag blir aggressivt och oförtjänt påhoppad på grund av att jag inte har förstått uppgiften. Jag vill trycka lite extra på några punkter som kändes för hårda i ditt mail.  

"Det riktigt allvarliga med ditt sätt att agera är att du inte läser uppgiften, hittar på en egen lösning som du säkert själv förstår är ohållbar och sedan i efterhand begär du att jag skall godkänna den" skriver du. Mitt mål har aldrig varit att "bara få den godkänd", utan att få mer detaljerat nerskrivet vad jag själv inte såg som kunde vara fel. Tråkigt att det uppfattats som lojhet, när det bara har handlat om kommunikationsproblem. Jag brukar inte be om ursäkt för den händelsen att jag inte förstått någonting, då jag anser att det är mänskligt att inte alltid vara "on top of things" och förstå instruktioner som andra människor ger. Att vara den förste av 300 elever som inte får uppgiften godkänd får jag väl helt enkelt ta.    

Och jag har mailat (flertal gånger), dock genom It's och inte på denna mail. Inte så lätt att veta att det inte kommit fram, då allt sett rätt ut och inget mail har blivit markerat som ej levererat. "Inget brev till min e-post där du anger att du vill ha hjälp - bara brev där du påstår att du gjort uppgiften."  Ännu en gång, jag kan inte be om ursäkt för att jag inte förstår. Jag har inte påstått att jag gjort uppgiften, jag har ansett att jag gjort uppgiften. Jag tycker att det ligger en viss skillnad i orden.  

Känslan jag får av ditt mail är att jag i dina ögon anses vara undansmitande, maskande och att jag agerar på ett felaktigt sätt. Det kan jag ta, i viss mån även förstå och acceptera. Men att du sedan verkar ifrågasätta om jag överhuvudtaget passar som lärare på grund av missförstånd, försvunna mail, och icke- ringda telefonsamtal, det sårar mig och gör mig till viss mån upprörd och arg. Men som du själv skrev: "Jag känner inte dig mer än genom de få tillfällen jag mött dig och genom den sparsama brevkontakt vi haft. Kanske misstar mig och du behöver inte hålla med - men jag hoppas du förstår min princip."  

Jag kan absolut förstå din princip,och du är berättigad till vilken åsikt du kan tänkas ha om mig, men jag delar den inte med dig.  

Uppgiften görs om så fort jag har fått nya inloggningsuppgifter på  *****, sen hoppas jag att det ska vara helt överspelat.       

MVH Mia Oskarson

Gah! Jag tar åt mig för mycket av innehållet i mailet :(..... Nästan så det är dags för det gamla mantrat: Jag ÄR inte värdelös Jag ÄR inte värdelös Jag ÄR inte värdelös Jag ÄR inte värdelös Jag ÄR inte värdelös Jag ÄR inte värdelös....