Hmmm, konstig fylla jag hade i lördags :)! Lagom hos Maja, HYSTERISKT full på TH, och lagom när jag åkte därifrån. Kunde nog inte varit bättre, jag var oerhört glad hela kvällen. Och natten. Och söndagen. Och söndag natt. Goddammit, två nätter och en hel dag, wohoo! Även om Domedagsprofeten visade sig, utan att någon av oss visste varför, så var det otroligt härligt. Rädsla får en att säga konstiga saker har jag märkt, och jag dömer ingen för det.... Man får helt enkelt vänta och se vad framtiden har i sitt sköte.

Jag har mailat till en ny uppfödare nu. I Gävle. Sex timmars resa med bil, och då ska jag åka dit en eller två gånger också innan jag hämtar hem hunden, om jag nu får köpa en därifrån.... Men det är det värt! Syrran är fortfarande nervös att jag ska balla ur, inte palla, inte orka. Men jag vill! Jag måste! Det finns inget val, det är så jag vill ha mitt liv, och då är det så jag måste forma det. Jag kan inte låta ovesäntligheter förstöra för det jag egentligen vill! Jag fastnar för trivialiteter, som jag borde slänga åt helvete, Jag vill ha en hund till, jag måste ha en hund till. Jag kan inte beskriva varför, men jag bara måste.

Nåväl, försökte kolla efter alternativa färdsätt. Men flyg hittades inget, och tåg kostade 1050 kr enkel resa.... Så tack men nej tack, det får allt bli bilfärd! Kan bli riktigt mysigt, jag och Malin on the road again.

Jag är allvarsamt glad, och inte fjantigt hysterisk och osäker. Miiiiiche brååååå!