The day of our fathers

Klockan börjar närma sig tid för avgång, strax dags att sätta på sig vinterkängorna för att spatsera iväg till fars dag firandet på skön restaurang med mor, far, syster och svåger. Det ojämna antalet är något jag får leva med..... Maten kommer säkerligen vara god iallafall, yummie!

Förresten har jag något alla borde ha, men som så många saknar.... en vän man kan vara ensam tillsammans med, någon som man kan umgås med i flera timmar, och sen några till. En vän man kan göra två helt olika saker med utan att det känns kvävande pinsamt. Nån att vara tyst med, nån att vråla med, nån att hysteriskt fnittra med. For fuck´s sake, en riktigt rejäl vän!

Och med denna vän går avresan i morgon kl 06 till något som far min kallar för helvetet på jorden..... Åååååh Ullared!




Hur kommer det sig att min värsta fiende är jag själv?


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback