Åh vem sms:ar mig inte nyss, om inte den underbara människan som jag inte klarar av att vara med, vars nummer jag raderat. Ett sms med underliggande invit. Ett vänligt, men kyligt sms tillbaka var allt personen fick, sen raderade jag smsen och därmed nummret.

Men jag ska inte säga att det inte kändes lite i själen.....

Förövrigt sitter jag och läser gamla poesi - och dagböcker från så långt bak som när man gick i sjätte klass! Och fy vad pinsamt det är att läsa vissa stycken, jag var så oskuldsfull och naiv då! Men det är ändå jävligt kul att se vad som hände förr, och vad jag tyckte och tänkte om saker då.